﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1956
Titel Risker i det finansiella systemet 2012
Titel.kortform Risker i det finansiella systemet 2012
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2012
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 36--38
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Finansinspektionen
Utgivare.2.nu.organisation Finansinspektionen
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE algoritmhandel
svDF handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förutbestämda instruktioner och parametrar
svAN Ett exempel på detta är högfrekvenshandel som innebär att investeringsbesluten fattas mycket snabbt av en dator, som programmerats för att läsa av marknadsrörelser och olika aktörers beteende.

svTE Baselkommittén
svUPTE Baselregelverket
svFK Den kommitté som förhandlar kring regelverket för banker och kreditinstitut som ska gälla internationellt. Exempel på överenskommelser är kapitalkrav för kreditinstitut, likviditetsreservkrav och krav på kreditinstituten att publicera information. Första regelverket skapades 1988 och kallades Basel 1. För närvarande diskuteras och utformas Basel 3 som ska börja införlivas 2013.

svTE central motpart
svDF aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i hanteringen av en värdepapperstransaktion
svAN Vid central motpartsclearing ersätts det ursprungliga kontraktet mellan köpare och säljare av två kontrakt med den centrala motparten. Därmed har de ursprungliga motparterna i affären inte längre någon risk mot varandra, utan i stället mot den centrala motparten.
enTE central counterparty
enSYTE CCP

svTE CDS
svUPTE CDS-premie
svDF kontrakt mellan aktörer på kreditmarknaden som syftar till att överföra kreditrisken i en underliggande tillgång från en aktör till en annan
svAN Köparen av kontraktet betalar en premie till säljaren och försäkrar sig på så sätt mot en kredithändelse. Om en kredithändelse inträffar tar säljaren över den försäkrade tillgången och betalar det nominella värdet av tillgången till köparen. Den årliga kostnaden i räntepunkter för att köpa ett sådant kontrakt kallas för CDS-premie.
enTE credit default swap
enSYTE CDS

svTE depåförsäkring
svDF livförsäkring av sparandekaraktär där försäkringstagaren själv väljer hur sparandet ska placeras och därmed tar risken för hur försäkringens värde utvecklas
svAN Tillgångarna läggs i en depå hos en bank, ett värdepappersbolag eller ett försäkringsföretag. Innehållet i depåförsäkringen schablonbeskattas i stället för att investeraren betalar skatt på vinster och utdelningar.

svTE derivatinstrument
svDF finansiella kontrakt som är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt eller tidsperiod i framtiden
svAN Värdet på ett derivatinstrument är kopplat till värdet på underliggande tillgång. Derivat omfördelar risk och kan därför användas både för att öka eller minska investerarnas riskexponering.
svEX Optioner, terminer och swappar.

svTE Eba
svFK Den av EU:s tillsynsmyndigheter som reglerar bankerna.
enTE European Banking Authority
enSYTE Eba

svTE Emir
svFK EU-förordning som trädde i kraft i augusti och som bland annat kräver att OTC-derivat i högre utsträckning clearas via en central motpart samt ställer nya krav på centrala motparter.
enTE European Market Infrastructure Regulation
enSYTE Emir

svTE ESM
svFK EU:s permanenta stabilitetsmekanism som ska ge finansiellt stöd åt euroländer för att trygga den finansiella stabiliteten inom euroområdet. ESM startade i oktober 2012 och ska ta över efter de två tillfälliga krisfonderna Europeiska finansiella stabilitetsmekanismen (EFSM) och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF).
enTE European Stability Mechanism
enSYTE ESM

svTE försäkringstekniska avsättningar
svDF försäkringsföretagens skuld beräknad utifrån ingångna försäkringsavtal
svAN Avsättningarna ska motsvara det belopp som krävs för att försäkringsföretaget ska kunna uppfylla sina åtagnaden gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade.

svTE handelsplats
svSYTE marknadsplats
svDF marknad för handel med finansiella instrument, exempelvis värdepappersföretag som organiserar handel, börser eller handelsplattformar

svTE IMD
enTE Insurance Mediation Directive
enSYTE IMD
svFK EU-direktiv om försäkringsförmedling.

svTE Iosco
svFK En internationell organisation för värdepapperstillsyn som omfattar ett samarbete mellan över 100 nationella tillsynsmyndigheter kring gemensamma regler för värdepappersmarknadens aktörer.
enTE International Organization of Securities Commissions
enSYTE Iosco

svTE kapitaltäckning
svDF mått på hur stort buffertkapital som en bank har för att klara kommande förluster

svTE kapitalkrav
svFK Enligt reglerna om kapitaltäckning kopplas kapitalkravet till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning samt bedömning av riskkapitalbehov. För försäkringsföretag benämns kapitalkravet solvensmarginal.

svTE kärnprimärkapital
svDF primärkapitalet (som främst består av eget kapital och upparbetad vinst i bolaget) med avdrag för kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen och som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

svTE kärnprimärkapitalrelation
svDF relation mellan kärnprimärkapital och riskvägda tillgångar
svRETE kärnprimärkapital, riskvägda tillgångar

svTE LCR
svDF kortfristigt likviditetsmått som mäter en banks förmåga att hantera ett stressat nettoutflöde av likviditet under 30 dagar
enTE liquidity coverage ratio
enSYTE LCR

svTE Libor
svFK Den interbankränta, det vill säga den ränta som banker betalar för att låna av varandra, som används som norm i Europa.
enTE London Interbank Offered Rate
enSYTE Libor

svTE löptid
svDF tidsperiod som återstår till utbetalning av en skuld eller förfall för en obligation

svTE marknadsfinansiering
svFK När ett land, en bank eller ett företag lånar pengar genom att ge ut olika typer av värdepapper på kapitalmarknaderna.

svTE Mifid
svFK EU-direktiv om marknader för finansiella instrument. Innehåller bland annat regler om handelsplatsers verksamhet och krav på transparens för värdepapperstransaktioner.
enTE Markets in Financial Instruments Directive
enSYTE Mifid

svTE obligation
svDF räntebärande värdepapper som kan ges ut av stater, kommuner, kreditmarknadsföretag, hypoteksbolag och större företag
svAN Obligationer har en löptid på minst ett år och dess nominella belopp återbetalas när löptiden har gått ut. Under tiden får obligationsinnehavaren oftast utbetalningar i form av räntor. Obligationer som ges ut av företag kallas företagsobligationer och är ett alternativ till finansiering genom till exempel banklån.

svTE OTC
svDF den handel som sker direkt mellan en köpare och säljare, men utanför en marknadsplats
svRETE handelsplats
svAN OTC-derivat är derivat som handlas mellan två parter utan att gå genom en marknadsplats och som har helt eller delvis dold orderinformation.
enTE Over the Counter
enSYTE OTC

svTE penningmarknadsfond
svSYTE kort räntefond
svDF fond som enbart placerar i räntebärande värdepapper med en löptid på mindre än ett år

svTE kreditrisk
svDF risken att en låntagare inte fullgör sina förpliktelser

svTE likviditetsrisk
svDF risken att inte kunna klara sina betalningsförpliktelser på grund av brist på likviditet

svTE marknadsrisk
svDF risken för förlust till följd av en ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna för huvudsakligen räntor, aktier och valutor

svTE motpartsrisk
svDF risken för att motparten i ett avtal inte kan fullgöra sina åtaganden och förpliktelser

svTE operativ risk
svDF risken att drabbas av förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser

svTE ränterisk
svDF risken att värdet på finansiella tillgångar och skulder förändras när marknadsräntorna stiger eller faller
svAN Ränterisk är en form av marknadsrisk.

svTE riskvägda tillgångar
svUPTE riskvikt
svFK Om man räknar samman värdet på en banks alla tillgångar och riskväger dessa enligt vissa procentsatser, får man fram ett värde på de riskvägda tillgångarna i banken. Procentsatserna som används i beräkningen kallas riskvikter.

svTE räntenetto
svDF skillnaden mellan intäkter från utlåning och kostnader för in- och upplåning

svTE samlad kapitalbedömning
svSYTE SKB
svDF intern årlig kapitalutvärdering som FI gör för varje kreditinstitut individuellt
svAN SKB:ns omfattning varierar beroende på komplexiteten och storleken av varje enskilt institut.

svTE solvens
svDF finansiellt mått på ett företags förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot försäkringstagarna
svAN Ett sätt att stärka ett företags solvens är att skaffa ett tillräckligt stort eget kapital för att kunna täcka eventuella framtida förluster.

svTE Stibor
svFK Svensk interbankränta, det vill säga den ränta som bankerna betalar för att låna av varandra.
enTE Stockholm Interbank Offered Rates
enSYTE Stibor

svTE stresstest
svDF analys av olika scenarier för att bedöma vilken motståndskraft banker, hushåll eller andra aktörer har mot oväntade negativa effekter

svTE säkerställda obligationer
svDF obligationer utgivna av kreditinstitut, för vilka krävs ett särskilt tillstånd att emittera
svAN Vid konkurs hos institutet har innehavarna av obligationerna en särskild förtur till en säkerhetsmassa bestående främst av bostadslån.

svTE värdepapperisering
svFK När ett institut paketerar olika tillgångar (lån) för att sedan sälja dem vidare till investerare.

svTE ömsesidiga försäkringsföretag
svDF försäkringsföretag som ägs av kunderna
svAN Det innebär att kunderna måste bära eventuella underskott i verksamheten men som också tilldelas eventuella överskott i form av återbäring.
